Sammanställning från Prata politik
20 augusti 2026 – Ahlsons Funktionsrättscenter, Skara
Arbete och försörjning
Diskussionen handlade om hur fler personer med funktionsnedsättning ska få möjlighet till arbete. Ett förslag var att arbetsgivare, både inom privat och offentlig sektor, i större utsträckning ska inkludera personer med funktionsnedsättning på vanliga arbetsplatser. Det skapar bättre förståelse för vilka anpassningar som behövs och bidrar till ökad inkludering. Deltagarna upplevde att den privata sektorn ibland har större möjligheter att hitta flexibla lösningar än kommunala verksamheter.
Samhälle och resor
Färdtjänsten lyftes som ett av de största problemen. Vanliga synpunkter var:
- Bristande kvalitet och tillförlitlighet.
- Höga kostnader för resenärerna.
- Brister i ledsagning från dörr till dörr.
- Konsekvenser av upphandlingar där få aktörer ansvarar för all trafik.
Gruppen var överens om att frågan behöver ses över politiskt under nästa mandatperiod för att skapa en mer tillgänglig och fungerande färdtjänst.
Samverkan och delaktighet
Det fanns stor enighet om att samverkan mellan politiker och funktionsrättsorganisationer behöver stärkas.
Förslag som lyftes var:
- Mer aktiva funktionsrätts- och tillgänglighetsråd i varje kommun.
- Representation från fler funktionsrättsgrupper och olika åldrar.
- Regelbundna möten mellan politiker och funktionsrättsorganisationer.
- En samordnande funktion som samlar funktionsrättsrådens frågor och för dem vidare till politiken.
Det betonades också att personer med funktionsnedsättning behöver involveras redan i planeringen av nybyggnationer.
Exempel: Badhus
Skara badhus lyftes som exempel på bristande tillgänglighet:
- Sittbänkarna är för låga.
- Kryckor får inte plats i skåpen.
- Handikapptoalett saknas i omklädningsrummet.
- Befintlig toalett saknar stödhandtag.
Gruppen konstaterade att dessa brister sannolikt hade kunnat undvikas om personer med funktionsnedsättning varit delaktiga redan under projekteringen. Erfarenheterna bör tas med vid planeringen av nya badanläggningar.
Personlig assistans
Assistansfrågorna väckte stort engagemang.
Följande problem lyftes:
- Minutstyrda beslut täcker inte verkliga behov.
- För kort tid beviljas för exempelvis toalettbesök, där förflyttning med lift samt av- och påklädning tar betydligt längre tid än själva toalettbesöket.
- Påklädning inför exempelvis promenader beviljas ofta endast några få minuter.
- Kommunikation och social samvaro beviljas ibland endast någon minut per dag.
Gruppen efterfrågade en översyn av lagstiftningen och beslutsprocesserna för personlig assistans.
Dubbla parkeringstillstånd
Ett konkret förslag var att barn med funktionsnedsättning och växelvis boende ska kunna ha två parkeringstillstånd – ett för vardera vårdnadshavare. Gruppen ansåg att detta borde vara en självklar rättighet.
Kunskap och bemötande
Deltagarna återkom flera gånger till behovet av ökad kunskap om funktionsrättsfrågor.
Förslag:
- Fler personer med funktionsnedsättning i politiken.
- Ökad representation i råd och arbetsgrupper.
- Större delaktighet i kommunernas verksamheter.
- Bättre kommunikation mellan kommuner och funktionsrättsråd.
Hälso- och sjukvård
Diskussionerna fokuserade främst på:
- BUP och psykisk ohälsa.
- Habilitering.
- Hjärtsjukvård.
- Övergången från barn- till vuxensjukvård.
Övergången till vuxenvården upplevs som särskilt svår eftersom ansvaret flyttas över på individen samtidigt som vården blir mer uppdelad mellan olika mottagningar.
Det lyftes även att långa väntetider ofta beror på personalbrist och brist på resurser. Många patienter förväntas själva följa upp sina kontakter, vilket kan vara svårt för personer med funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa.
Skola
Diskussionen handlade främst om specialkost och anpassningar.
Flera upplevde att det är svårt att få specialkost beviljad eftersom läkarintyg ofta krävs. Gruppen menade att intyg i större utsträckning borde kunna utfärdas inom primärvården istället för att kräva specialistvård.
Det konstaterades också att skolorna har olika förutsättningar att anpassa verksamheten, men att många gör sitt bästa utifrån barnens behov.
Digitalisering och ny teknik
Tekniska lösningar kan öka självständigheten, men riskerar också att skapa nya hinder.
Exempel som lyftes:
- Pekskärmar vid incheckning fungerar dåligt för personer med synnedsättning.
- BankID, Swish och andra digitala tjänster kan vara svåra att använda.
- Många behöver fortfarande kunna betala med kort eller kontanter.
Gruppen betonade vikten av att digitala lösningar alltid kompletteras med tillgängliga alternativ.
Tillgängliga toaletter
Frågan om ”Toaletter för alla” diskuterades, ett arbete som bland annat drivs av RBU.
En fullt tillgänglig toalett bör innehålla:
- Lyft.
- Brits.
- Tillräckligt med utrymme för assistans.
Det finns idag inga sådana offentliga toaletter i Skaraborg. Gruppen efterlyste minst en sådan toalett i varje kommun, exempelvis vid resecentrum eller andra offentliga platser.
Lidköpings nya badhus lyftes som ett positivt exempel där en sådan lösning planeras.
Tillgänglighet vid nybyggnation
Vid planering av nya offentliga lokaler behöver tillgänglighet finnas med från början.
Viktiga aspekter är:
- Hörslingor som fungerar och kontrolleras regelbundet.
- Tydliga markeringar för personer med synnedsättning.
- Ledstänger och kontrastmarkeringar i trappor.
- Information i punktskrift eller annan tillgänglig form.
- Breda hissar där både rullstol och assistent får plats.
Gruppen betonade att tillgänglighet inte ska ses som en efterhandslösning utan vara en självklar del av planering och projektering.